I söndags packade vi ner lunchsmörgåsarna, en termos kaffe och kameran i ryggsäcken och gav oss ut på Svartens is. Maken, som hade tillbringat kvällen innan på Whiskymässa i Linköping, behövde luftas och när solen skiner finns det inget som slår en ispromenad.
Det är något som fascinerar med att det istäckta vattnet skulle kunna vara ett stort fält, allt det invanda blir omkullkastat och man ser omgivningarna ur ett nytt perspektiv. Filosoferandet fick jag stå för själv. Maken hade whisky och den kommande momsdeklarationen i huvudet och hundarna bryr sig inte ett dugg om nya perspektiv - de tycker bara att det är roligt att springa!
...20 meter ut från stranden låg något svart i snön och pockade på uppmärksamhet. "Märkligt med rådjurspluttar utan rådjursspår" tänkte jag och pillade runt lite med foten...
Läs hela inlägget här