Var god vänta - sidan laddar
Loading
Tiden varierar beroende på vilken typ av internetuppkoppling du har samt om du laddar upp bilder eller dokument.

Malexanderbloggen

GLÄDJANDE BESLUT OM FIBERKABEL

Publicerad: lördagen den 2 april klockan 11:17

För omkring tjugo år sedan togs ett strategiskt mycket viktigt kommunalt beslut om infrastrukturen, när Boxholms kommun tillsammans med fyra grannkommuner gick samman för att bygga stamledningar med fiberkakel i södra Östergötlands skogsbygder. Nu, 2016,har kommunen fortsatt med nya framsynta digitaliseringsbeslut.

Levande landsbygd vid Stjärnesand

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 22 mars 2016 beslutades nämligen att den nyligen antagna infrastrukturplanen ska ses över. Planen ska även kompletteras med investeringsplan. Beslutet är mycket glädjande och planeras skapa förutsättningar för att hela kommunen ska få tillgång till fiberkabel inom en femårsperiod. Beslutet kan antas komma ur en politisk vilja att skapa förutsättningar för människor att bo kvar i, att låta företag leva vidare i och även för familjer att flytta in i kommunens landsbygd. För en del fritidsboende öppnas möjligheten att bo kvar i bygden längre än ett par semestermånader för att utföra arbetsuppgifter från fritidshus i kommunen.

Långt bort i skogen......

Det är ingen tvekan om att kommunledning och politiska beslutsorgan tagit till sig av det engagemang (en omfattande ideella kartläggning av intresset för fiberkabel), som ett stort antal kommuninnevånare visat under flera år. Även det är glädjande!

Arnäsvägen vid Lyckö och Sommen

Vid ett uppföljningsmöte i Boxholms kommunhus den sista mars berättade kommunchefen att de EU-bidrag som f.n. finns tillgängliga i landsbygdsprogrammet inte kommer att räcka för att nå regeringens mål år 2020 (90 % av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s).

Åsbo, de sydliga delarna

Kommunchefen förklarade även vid mötet för bl.a. åtta av oss, som varit med och arbetat ideellt för fiberkabel för 20 000 kr per anslutning, att kommunstyrelsens beslut innebär att kommunen själv och av egna medel tar ansvar för utbyggnaden. Kommunchefen ser framför sig att kommunen inom en femårsperiod kommer att ha byggt fiberkabel i hela kommunens landsbygd.

Nästa steg i beslutskedjan är att den enligt ovan omarbetade infrastrukturplanen ska läggas in i kommunens flerårsbudget, som ska beslutas före halvårsskiftet.

Vid Flanhult i Blåvik

I det fortsatta detaljarbetet vill kommunen enligt kommunchefen gärna få hjälp av frivilliggruppen med bl.a. lokalisering av områden (”vita fläckar”) där telekommunikation saknas eller är bristfällig (fiberkabeln är särskilt betydelsefull där). Kommunen vill även utnyttja lokalkännedom så att tidsplaneringen ska bli så bra som möjligt.   

Höskörd vid Gökshult

De kommunala intentionerna – att med egna medel ta ansvar för att demokratisk rättvisa skapas mellan stad och landsbygd när det gäller infrastruktur och fiberkabel känns mycket bra. De vittnar om vilja att göra sin landsbygd och kommun attraktiv för fler permanentboende.

Det är med positiv förväntan vi kan se framtiden an!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en förvätansfull lands- och glesbygd i Boxholms kommun. DS


Skriven av Håkan Jutterdal

FIBERKABEL - SVÅRT ATT ÖVERBLICKA LÄGET JUST NU

Publicerad: söndagen den 13 december klockan 15:47

Den totala budgeten för stöd till fiberbredband för Östergötlands del är 157, 5 miljoner kr och det gäller för åren 2014 – 2020.

Höstfärgad björk

Stödet är maximerat till 60 % av investeringskostnaden. Det innebär en stödberättigad investeringskostnad för perioden på drygt 260 miljoner kronor. Det känns mot den bakgrunden angeläget att påpeka att om den totala investeringskostnaden per fastighet uppgår till 50 000 räcker befintliga stödmedel till drygt 5 000 fastigheter (i länet). För Boxholms kommuns del kan det stödberättigade antalet fastigheter antas vara drygt 1 000. Det kan därför konstateras att nu tilldelade stödmedel är otillräckliga för att nå regeringens mål år 2020, dvs. att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sekund år 2020. Den som vill läsa mer om detta kan göra det på länsstyrelsens hemsida http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/nyheter/2015/Pages/nytt-temanummer-av-grodan-ute.aspx

Rådjur på rätt sida staketet

Den 4 december gick remisstiden ut när det gäller synpunkter på Statens Jordbruksverks förslag till föreskrifter för bl.a. utbyggnad av fibernät.

Konkurrensverket har tidigare och under stort massmedialt intresse yttrat sig och haft förslag till ändringar. Innan remisstiden gick ut lämnade även Hela Sverige ska leva (riksorganisationen) sitt yttrande och redovisade bl.a. stor oro för de ekonomiska risker, som små fiberföreningar (exempelvis byalag eller vägsamfälligheter) tvingas ta. Det som åsyftas är risk för återbetalningsskyldighet av beviljade bidrag, om inte kalkylerat antal fiberanslutningar uppnås.

Gökshult

Det är i spänd förväntan vi får se fram mot Jordbruksverkets föreskrifter. Är det rimligt att hoppas att de kommer någon gång under första kvartalet 2016?

Lokalt i Boxholms kommun är det ju Vökby Bredband AB, som åtagit sig projektering och byggande. De farhågor som rests ovan när det gäller små fiberföreningar är därför inte aktuella i kommunen.

Boxholms kommun var tydlig mot oss ideellt arbetande att påpeka vikten av att söka upp och låta alla intresserade fastighetsägare ta ställning till om de ville ha fiberkabel eller inte. I de sammanhang som undertecknad varit med så följde vi verkligen kommunens önskan. Intressegraden hamnade på mellan 70 – 80 %. Toppen – och ett stort steg inom kommunen för att bidra till att regeringens mål år 2020 ska nås.

Vökby har hittills lämnat in en ansökan till länsstyrelsen avseende Hultekil med omkringliggande bygder samt Ekeby/Rinna norra. Det kan förväntas bli ytterligare någon i början av nästa år.

Vid ansökan till länsstyrelsen ska ett medgivandeintyg från kommunen bifogas. Ett krav från Boxholms kommun för det intyget är att kommunen ska överta fibernätet - vid framtida tillfälle, som kommunen bestämmer.

Vildvin i päronträd

Vökbys nu kalkylerade kostnad för att bygga fiberkabel i Boxholms kommun är femtio tusen kr per fastighet. Den slutliga kostnaden beror naturligtvis på hur nära varandra fastigheterna är belägna och hur grävvänlig marken är. I kommunens landsbygd öster om riksväg 32 liksom i dess sydvästra delar är ”fastighetstätheten” låg, på sina håll mycket låg – och grävavstånden långa. Den totala grävsträckan i kommunen för att alla fastigheter på landsbygden ska ha fiberkabel kan beräknas vara mer än 20 ”gräv-och byggmil”. Det blir med andra ord en mycket hög investeringskostnad för Boxholms kommun. Hur den kommunala finansieringen i sinom tid ska lösas återstår att se. Dock kan det antas att det kommer att föra med sig ekonomiska svårigheter.  

Förhoppningen nu är alltså att Jordbruksverkets föreskrifter ska bli bra för landsbygden och att utbetalningen av bidrag från länsstyrelsen kan påbörjas under vårvintern 2016.

Flygande kuse

Ett bra forum för information om bredbandsarbete i landet är http://bredbandsforum.se/. Läs gärna där om Du vill veta mer.

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotonaär från en väntande lands- och glesbygd i Boxholms kommun. DS


Skriven av Håkan Jutterdal

TÄNK OM.....!

Publicerad: söndagen den 18 oktober klockan 15:18

Konkurrensverkets har avstyrkt förslaget till Jordbruksverkets (SJV) föreskrifter om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling. Går att läsa på http://www.konkurrensverket.se/nyheter/landsbygdsprogrammet-ska-inte-stora-konkurrensen/.

Levande glesbygd

Information från Jordbruksverket med anledning av ovanstående och andra remissvar avseende bl.a. bredbandsstöd kan läsas på https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/nyheteromlandsbygdsutveckling/nyhetermojligheter2015/jordbruksverketgorenoversynavforeskrifternailandsbygdsprogrammetmenutbetalningsplanenliggerfast.5.2c4057e915060022b2a21f82.html.

EGNA Funderingar utifrån några meningar i Konkurrensverkets yttrande:

  • Konkurrensverket efterlyser närmare information om stödnivåerna och om hur stödmedlen ska prioriteras mellan olika projekt. Det har betydelse för vilka konsekvenser landsbygdsprogrammet har för konkurrensen på marknaden. 

  • Stöd bör normalt endast delas ut till projekt där risken för att stödmedlen verkar marknadsstörande är liten

  • … vikten av att säkerställa att stödmedel inte ersätter kommersiella investeringar

  • … risk att åtskillnaden mellan kommersiellt genomförbara projekt och de som landsbygdsprogrammet avser inte kan upprätthållas.

Stålefalls Gård, Åsbo

Det har tagit snart TVÅ ÅR innan det nu aktuella förslaget till föreskrifter presenterats av SJV. Skattemedel i mängder har gått åt – inkl kostnader för att bl.a. bygga datastöd. Regler och datasystem måste sannolikt ändras efter remissrundan. Ännu mer skattemedel går åt. Landets väntande och förväntansfulla landsbygd får vänta – ännu längre! Under tiden fortsätter en smygande befolkningsminskning av landets glesbygder.  

Företagsamhet  i glesbygd

Ordet SKANDAL ligger nära men ….. Kanske det i stället är så att Konkurrensverket, som nu satt stopp för en inte avsedd fördelning/användning av offentliga medel, förtjänar ett TACK! Kan det vara så att SJVs förslag smetade ut medlen utan hänsynstagande till typ av landsbygd? Att skillnad inte gjordes mellan stadsnära respektive ensligt belägna bygder?

Mycket kortfattat kan Konkurrensverkets yttrande tolkas så här:

  • Medlen ska i större utsträckning än vad SJVs förslag till riktlinjer indikerar riktas till geografiska områden där konkurrensen på marknaden är som minst, dvs. till glest befolkad lands- och skogsbygd.

Mellansjö Gård

Kanske att Konkurrensverkets ställningstagande leder till att miljarderna hamnar mer rätt, dvs i glesbebyggda trakter med långa avstånd till de utvecklingsområden alltså i områden där kundunderlaget är för litet för att vara intressant för marknadskrafter.

Hoppas att tolkningen är riktig och att Statens Jordbruksverk nu TÄNKER OM och verkligen skyndar på!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en väntande lands- och glesbygd i södra Östergötland. DS


Skriven av Håkan Jutterdal

VÄNTANS TID HAR BÖRJAT

Publicerad: söndagen den 4 oktober klockan 16:25

Onsdagden 30 september 2015 lämnades sammanlagt 685 intresseanmälningar från fastighetsägare på landsbygden i Boxholms kommun in till Vökby.

Med hjälp går det

Därmed har en period av väntan börjat - väntan på vilka prioriteringar Vökby kommer att göra och senare länsstyrelsens/jordbruksverkets beslut om bidrag men även att tjälen som snart är här (!) ska gå ur marken.

Detalj som behövs

Du som är intresserad av fortlöpande information om det som händer i det fortsatta arbetet kan söka den på den här hemsidan och på Vökby Bredband ABs hemsida, http://www.vokby.se/projektsidor/, i facebook på https://www.facebook.com/groups/480029285506544/ och på undertecknads twitterkonto https://twitter.com/MalexanderHakan. I facebookgruppen går det även bra att ställa frågor och att få svar. 

Flygsurr

Projektet har blivit mycket stort och omfattar kommunens hela landsbygd förutom den cirka en mil långa och mycket glest befolkade Idebo eller Aspanäs udde. Storleken har indirekt tvingats fram av de nya regler som nu gäller för statliga bidrag för bredbandsinvesteringar. Tidigare var det kommuner som sökte sådant stöd. Nu är det byalag, vägsamfälligheter eller som i vårt fall ett företag på marknaden. Det är nog bara i undantagsfall som byalag/vägsamfällighet har kompetens för allt som ska göras (projektering, upphandling, dragning av kabel, byggande av kopplingsbrunnar, blåsning av fiberkabel mm, mm). Det är specialkompetens som krävs och dessutom ett ekonomiskt åtagande som säkert kan avskräcka. Det känns väldigt bra att Vökby Bredband AB erbjudit sig att sköta allt detta.

Ljudlös och oansenlig, men   !!

Det är många som arbetat ideellt med att mobilisera det stora intresse som bygden nu visar för fiberkabel. Intresset har varit över förväntan och det finns dessutom några personer, som under arbetets gång erbjudit sig att hjälpa till.Det finns även fastighetsägare, som anmält sitt intresse, inte för att de själva anser sig behöva fiberkabel till sin fastighet i kommunen utan för att göra något som de tycker är viktigt för bygden på lång sikt. Ett fantastiskt engagemang och en fantastisk känsla och omtanke om sin bygd!

Färgstark rackare

Är arbetssättet något för kommuner att använda sig av i andra sammanhang. Frivillighet kostar inget men för oftast med sig effekter som är positiva. Boxholms kommun är värd allt beröm för sitt sätt att hantera och agera i det här projektet!

Vattenspegel

Nu börjar alltså en väntan

  • först på att Vökby ska bestämma sig för vilket/vilka områden som ska väljas i den första bidragsansökan; det är inte rimligt med en enda ansökan för hela kommunen; arbetet måste delas upp i delområden

  • därefter på att bidragsbeslut ska tas av länsstyrelse/jordbruksverk

  • och på att grävning ska kunna påbörjas i vårdagarna.

Lysande björk

Frivilligt arbete kommer troligen att bli aktuellt även i fortsättningen.

Håll Er informerade i de kanaler som nämnts ovan. Fibertåget har, förhoppningsvis,börjat röra på sig!

Håkan Jutterdal

PS De insprängda fotona är från en höstpromenad i utkanterna av Malexander kyrkby. Kameran ser sådant som vi ofta går förbi. DS


Skriven av Håkan Jutterdal

ENASTÅENDE engagemang för fiberkabel

Publicerad: fredagen den 25 september klockan 22:10

Onsdag den 30 september 2015 är sista dag för att anmäla intresse för fiberkabel. Senare intresseanmälningar ingår inte i Vökby Bredband ABs underlag för investeringsbidrag från EUs landsbygdsprogram.

De fastighetsägare som vill dra in fiberkabel för 20 000 kr har därför bara ytterligare några dagar på sig. 

Fiberkabelprojektet startade i byn Moo norr om Malexander i slutet av 2014. Det är visserligen sant men…..

De beslut som möjliggör dragning av fiberkabel idag togs för ca femton år sedan. Fem kommuner i södra och västra Östergötland beslutade samarbeta för att skapa förutsättningar för de digitala autostrader, som vi nu håller på att bygga ut i världen. Jag är full av beundran av de politiker, som hade förmågan att ta ett så framsynt beslut redan för femton år sedan. Mycket beundransvärt! Eva Karlsson (numera avliden) och hennes två kvinnliga och två manliga kommunalrådskollegor i Vadstena, Ödeshög, Kinda och Ydre kommuner var de som höll i de politiska fanorna i sina respektive kommuner!

Arbetsläget idag för att slutföra det arbete de politiska organisationerna la grunden till för femton år sedan är att landsbygderna i Mosseboområdet, Rinna norra och Ekeby samt området öster om riksväg 32 mot gränserna till Mjölby och Kinda kommuner och i söder sjön Sommen har en intressegrad som i skrivande stund överstiger 70 % sammantaget.

Närmare tio byalag och vägsamfälligheter samt ett antal frivilliga runt om i kommunen är engagerade i kontakt-, informations- och insamlingsarbetet.

Strålande! Det är mycket roligt att få uppleva detta gränsöverskridande samarbete på gräsrotsnivå! Boxholms kommun är naturligtvis väl informerad om vad som pågår men är noga med att inte lägga sig i. Denna tillit till ideella krafter stimulerar!

Ett arbetssätt som kan användas i andra sammanhang?

Ta vara på möjligheten! Anmäl Ditt intresse för fiberkabel i god tid före den 30 september!

Fotot visar en plats i kommunen, där fiberkabel kan komma att dras.

Håkan Jutterdal


Skriven av Håkan Jutterdal

Hela Boxholms kommun aktuell för fiberkabel

Publicerad: lördagen den 12 september klockan 21:25

(De i texten inlagda fotona är från vägar/områden i Blåviks, Malexander och Åsbo gamla socknar där fiberkabel med sannolikhet kommer att dras.)

Storprojektet med fiberkabel startade i byn Moo norr om Malexander i slutet av 2014. Anledningen då var i första hand missnöje med telefonin sedan Telia tagit bort de gamla kopparledningarna. Det nya,  

trådlösa

system med mottagarförstärkare, som Telia ersatte sina kopparledningar med fungerade inte bra. De boende kände sig osäkra. Att behöva åka ett par kilometer för att kunna ringa akuta samtal vid sjukdom eller efter veterinär tyngde. Inte heller internet fungerade bra. Kommunikationen bröts ofta även mitt i pågående försök att göra till exempel banktransaktioner.

I skrivande stund är närmare fyrtio personer ideellt engagerade, runt om i hela Boxholms kommun, för att hjälpa till att ro möjligheten till fiberkabel iland. Det stimulerar att vara med och bidra till dragning av

                                                                                                       

fiberkabel för internet, telefon och TV utmed vägar och till platser där fiberkabel inte finns.

Den ideellt arbetande gruppen, som initialt bestod av fem personer har utökats succesivt och det finns plats för fler. Facebookgruppen ”Fiberkabel Boxholms landsbygd” fylls undan för undan på med fler och fler intressenter.

De nya regler för fördelning av bidrag till bredbandsutbyggnad som gäller fr. o m nu innebär att det är byalag, vägsamfälligheter eller marknadsföretag som kan söka bidragen. Det innebär också att det är de som ska göra projekteringar,upphandlingar liksom själva dragningen av fiberkabel. Vökby Badband AB har tagit på sig den rollen

Kostnaden per fastighet/byggnad som vill ha fiberkabel är 20 000 kr. Två förutsättningar gäller för det priset nämligen dels att minst 60 procent av fastighetsägarna anmäler intresse dels att bidrag från landsbygdsprogrammet erhålls med 60 procent av totalkostnaden. Uppfylls inte dessa förutsättningar blir utbyggnaden inte av.

I den del av kommunens landsbygd som begränsas av riksväg 32/Mjölby och Kinda kommuner samt sjön Sommens strandlinje mot norr och väst är ca 450 fastigheter möjliga för fiberkabel. Intressegraden är i dagsläget drygt 70 %. I den del av kommunen som begränsasav linjen riksväg 32, Mjölby, Ödeshögs och Tranås kommungränser har senaste veckan hållits informationsmöten och arbetet med att sammanställa resultatet från dessa pågår. Totalt kan antalet fastigheter i kommunen som är möjliga att få fiberkabel beräknas till runt 800 och fastighetsägarintresset känns lika starkt i hela kommunen.

 Den 30 september 2015 är sista dag för oss att anmäla intresserade fastighetsägare till Vökby, som strax därefter lämnar in ansökan om bidrag från landsbygdsprogrammet till länsstyrelsen.

Det känns väldigt stimulerande att vara med och bidra till digitaliseringen av hela Boxholms kommuns landsbygd. Jag tror fiberkabeln är väldigt viktig för att locka människor att bo på landsbygden, att få barn och barnbarn att vistas där oftare och i bästa fall att få andra att flytta till denna härliga kommun! Jag tror dessutom att det här tillfället och de 20 000 kr som Vökby tar (grävning, dragning ända in i husen inklusive anslutningsavgift) aldrig kommer tillbaka - i vart fall inte till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi inget om. MEN…. vi vet att dagens kostnad exklusive bidrag från landsbygdsprogrammet är ca 50 000 – 60 000 kr (genomsnitt för samtliga i projektet ingående fastigheter). Även fastigheternas saluvärden ökar. Med beaktande av detta framstår 20 000 kr som mycket förmånligt.

en framtidakostnaden vet vi inget om men vi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag ärca 50 - 60 000 kr (som ett genomsnitt för samtliga fastigheter). Informera - såatt fler får nytta och glädje av fiberkabeln! En sak till, fastigheternassaluvärde ökar. (grävning, dragning ända in i husen inkl även anslutningsavgift)aldrig kommer tillbaka till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi ingetom men vi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag är ca 50 - 60 000 kr (somett genomsnitt för samtliga fastigheter). r tillfället och de 20 000 kr som Vökbytar (grävning, dragning ända in i husen inkl även anslutningsavgift) aldrigkommer tillbaka till den kostnaden. Den framtida kostnaden vet vi inget om menvi vet att dagens kostnad utan statliga bidrag är ca 50 - 60 000 kr (som ettgenomsnitt för samtliga fastigheter). Informera - så att fler får nytta ochglädje av fiberkabeln! En sak till, fastigheternas saluvärde ökar.

Informationom det fortsatta arbetet i projkektet sprids bl.a. i facebookgrupperna https://www.facebook.com/groups/480029285506544/ och https://www.facebook.com/groups/480029285506544/, på Malexander Byalags hemsida www.malexander.se samt i undertecknads twitterkonto https://twitter.com/MalexanderHakan.

Berätta gärna för vänner och bekanta om detta tillfälle - och att det aldrig kommer tillbaka!

Fridens!

Håkan Jutterdal


Skriven av Håkan Jutterdal

Ännu en färgstark oktoberfredag

Publicerad: söndagen den 19 oktober klockan 11:13

Jag hade tänkt skriva om en fredagstur genom Östergötlands södra skogslandskap i den här bloggen. Jag lyckades dock inte med att lägga in foton. Vill Ni läsa och se hänvisas Ni till  http://www.helasverige.se/.

Fler foton finns även på facebook, https://www.facebook.com/hjutterdal.
Skriven av Håkan Jutterdal

Djur inpå knutarna ger glädje - och sorg

Publicerad: måndagen den 28 juli klockan 22:09

Det är en storförmån att ha djuren inpå knutarna. De ger både glädje, visst arbete och sorg.

Året runt fårvi dagligen se fåglar, ekorrar, harar och rådjur. Ibland tjäder och älg.Vildsvin har vi de senaste åren haft gott om men som tur är hittills utanförtomten. De skapar ingen glädje direkt möjligen viss spänning.

I mitten avjuli hände det i och för sig naturliga men ändå sorgliga. Mamman till denekorrkull vi haft i vår närhet låg en kväll flämtande på marken. Barn ochbarnbarn huserade då i huset och tog hand om situationen på ett värdigt ochfint sätt.

Efter att halagts i visst skydd under natten så hittades ekorrmamman död på den plats honlades på kvällen innan. Hon fick en värdig begravning och barnbarnen, 6 och 10år gamla, band ihop ett kors av några grenar och pyntade platsen med blommor.

Fint gjort ochdessutom en upplevelse att minnas


Skriven av Håkan Jutterdal

Närproducerat

Publicerad: söndagen den 15 juni klockan 21:55

En av de första junidagarna fick jag rycka in. 


Liten, ynklig och trött

Under björken låg en brun tuss på gräsmattan –vid närmare betraktande en ekorrunge. Ynkligt liten, med svans långt ifrån yvig, knappt högre än det nyklippta gräset låg han där. Hungriga skator, kråkor och katter och annat gjorde läget livshotande för ekorrungen. Med handskar på lyfte jag försiktigt ungen på skyffeln och flyttade det lilla pyret in till husväggen.

Efter en stund kom mamman, tog ett ordentligt maggrepp i ungen, sprang upp för husväggen och in i boet. Välkomstljuden från boet berättade att det fanns fler ekorrungar.

Där kunde han gömma sig bättre för hungriga skator, kråkor, katter och annat livshotande.


En och en halv vecka gör mycket

Idag, knappt två veckor senare, är det dags igen. Under en pratstund vid staketet dyker de upp - två ekorrungar och mamman. Mamman kommer lite försiktigt mot oss med en av ungarna i munnen, klättrar upp i äppleträdet, ut på den yttersta grenspetsen, hoppar med ungen i munnen dryga metern över staketet och landar på båtens reling, fortsätter på relingen, hoppar upp på uthusväggen och lyckas få in ungen i den trånga passagen så att den lyckligt och väl är på uthusvinden.Vi bara tittar på!

Praktisk matservering

Det går bra så här också

Tack för maten!

Den andra ungen får vara kvar hos oss men mamman håller koll. Hon öppnar matserveringen vid flera tillfällen. Till och med på staketet försöker ungen få di! Det lyckas dock inte men en del mys underhålls vi med. Vid ett tillfälle kommer ungen så nära att den nosar på en utsträckt hand.

Mys på staket

Kul att posera för kameran

Innan föreställningen är slut testar ekorrmamman hur det kan tänkas vara att jobba som styrman på en båt.


Hur skulle det vara att testa den här?

Det är härligt att få bo nära djur och natur!

Skriven av Håkan Jutterdal

Vårtal valborgsmässoafton 2014

Publicerad: torsdagen den 8 maj klockan 11:34

På fleras önskemål publiceras här Per-Åke Agneviks vårtal på valborgsmässoafton i Malexander.


Malexander Valborg 2014

"Mitten på 40-talet kom jag som liten första gången till Malexander.
Jag minns bensintappen vid smedjan, Den var lite speciell, man pumpade upp bensin i en glasbehållare för hand som man sedan med självtryck tömde i tanken på bilen. Varför en 5-åring var intresserad av bensinpumpar berodde på att vi i Linköping bodde i Valla, nära Malmslättsvägen där det fanns ett antal bensinmackar.

Vi skulle med båt hämtas nedanför bastun för transport till Aspenäs.
Vi var min far och mor och lillasyster. Min pappa Göte som var polis skulle tillsammans med min mammas bror Martin Jung som var polis i Skänninge på sina semestrar ha tillsyn, åt Sommens Fiskevårdsförbund  för att minska tjuvfisket av i första handröding. Det fanns ytterligare en polis med samma uppgift boende på Sjönäs, som ligger mitt på Skalludden. På båda platserna hade vi tillgång till motorbåt.

Birgittastugan som på den tiden var en flygelbyggnad till det stora huset på Aspenäs var en bra lekplats när det var dåligt väder. Vid Aspenäs fanns det också en lång ångbåtbrygga som var bra att meta abborrar från men som också  ibland gästades av de ångbåtar som trafikerade sjön. Blåste det lite för mycket så låg båtarna vid bryggan med sina timmersläp och inväntade lugnare väder. På den tiden gick det också en torgtur med båt till Tranås på fredagarna.

Mitt fiskeintresse grundlades nog de åren vi bodde på Aspenäs. Jag hade en bra lärare som hämtade mig några gånger i veckan med sommaskeppet nämligen  ”Baddaren” Övl. Erik Kugelberg. Vi fiskade röding med kopparlina och lod samt gädda och abborre. Att meta abborre med gli(levande bete) var också en höjdpunkt. Vi bodde på Aspenäs till på slutet på40-talet.

1950 flytta vi vårt sommarboende till Svärdsvik. Vi hyrde av Domänverket halva gamla huset som var ett parhus. I den andra halvan bodde gamla Fru Åstrand. Nu hade jag fyllt 10 år och nu var det dags att börja följa med på jakt som min far,Baddaren och Arvid Malgeryd med flera ofta var ute på. Jag sköt min första älg när jag var 12 år mellan Bålnäs och Bjälnäs.

Naturupplevelser,på sjön med fiske på somrarna och i skogen med jakt på hösten – vintern var nog det som gjorde att jag och min familj fortsatte med fritidsboendet i Svärdsvik trots att vi hade 2 x 25 mil till fritidsboendet.

Våren, som iår är ovanligt tidig, tycker jag är den finaste tiden på året.
Fåglarna som återkommer både i sjön och på land. De vilda blommorna som tussilago, blåsippor, vitsippor, gullvivor och liljekonvalj är också en tillgång. Har vi tur så kan vi också få uppleva tjäderspel på våren.

Sedan 2007är vi åretruntboende i Svärdsvik, som vi inte en dag har ångrat.

Jag har upplevt ett Malexander med ett kafé, två livsmedelsaffärer och ett postkontor,mack med taxistation samt skola och ålderdomshem. Vi hade också under många åren egen präst.

De åretruntboende har minskat och fritidsboendet har ökat. Skolans nedläggning var ett felaktigt beslut som innebar att nästan alla barnfamiljer i och runt Malexander flyttade, inte till Boxholm som politiska majoriteten i kommunen trodde utan till andra kommuner. Det som skulle bli en besparing för kommunen blev i stället en förlust med cirka 1,5 Mkr/år. Och dessutom inte bara en ekonomisk förlust – mycket av framtidstron försvann då barnfamiljerna flyttade.Nu kan det bara bli bättre för det finns ingen mer kommunalverksamhet att lägga ned i Malexander. Därför är det av stor betydelse att fritidsboende i alla åldrar sätter sin prägel på Malexander.

Det finns mycket kraft och energi i Malexanderbygden. Låt oss hoppas att vi tillsammans kan utveckla bygden.

Min förhoppning är att fler i likhet med mig ska upptäcka den stora upplevelse det är att dagligen året om få följa naturens skiftningar och de vilda djurens beteende. Att lyssna på tystnaden ger själen ro.

Min speciella vår önskan i år är att världens samlade diplomati ska lyckas få Rysslandsledare att ändra inställning och verkligen mena något med demokrati och självständighet.

Låt oss vara tacksamma för den frihet vi har i Sverige. Och vårda demokratin så att vårt land framöver också blir ett öppet och tryggt land att leva i.

Låt oss tillsammans utbringa ett fyrfaldigt leve för våren i Malexander!"

Jag lägger ut talet på Malexanders hemsida då den utlovade högtalaranläggningen inte fanns på plats.

Skriven av Håkan Jutterdal

2014 års landsbygdsriksdag

Publicerad: söndagen den 4 maj klockan 20:17


Den 16 – 18 maj kommer 2014 års landsbygdsriksdag att hållas i Sandviken. 



Vitsippsmark i södra Östergötland


Tyvärr tycks intresset hos byalag och andra organisationer som arbetar för sin bygd ha minskat. Jag har inte tidigare deltagande klart för mig men i år har ca 750 personer anmält sig.


Årets första


Liljekonvalj i knopp


Evenemanget ordnas av Hela Sverige ska leva. Till organisationen är ca 5 000 lokala byalag/utvecklingsgrupper anslutna - med troligen mer än 40 000 förtroendevalda. Visst borde det vara flerdeltagare än knappa 0,02 %! En annan tråkig iakttagelse är att även partiledarintresset för landsbygdsriksdag minskar. Tre eller möjligen fyra kommer troligen inte att delta.


Kan det vara intresset för landsbygdsfrågor som minskar? Kan det vara den lokala gruppens engagemang i de egna lokala frågorna som gör att intresset/orken för helheten(Sveriges landsbygd) minskar? 



Eklandskap vid Sommen


Som exempel på landsbygdsfrågor som det ytterst handlar om kan nämnas


·          Urbaniseringen av delar av Sverige (varför befolkningssatsa på mindre än 10 % av Östergötlandsyta; varför använda så gott som enbart åkermark för exploatering)


·          Befolkningsminskningen på landets landsbygd (som pågått sedan mer än ett sekel)


·          Flerarbetstillfällen på landsbygden


·          Skolor på landsbygden liksom bensinmackar


·          Energifrågor som förnyelsebar energi i stället för oljeberoende (av Ryssland, Danmark och Norge) och kolkraftsenergi.



Blommande körsbärsträd


Landsbygdsriksdagens program är späckat och innehåller partiledar- och politikermedverkan,miniseminarier med goda exempel på landsbygdsutveckling.  Se http://lbrd.helasverige.se/program/



Nötkreatur vid Sommen


Hela Sverige ska leva Östergötland kommer att representeras av fem – sex personer. För egen del kommer jag att vara engagerad i två aktiviteter (förutom en administrativ insats), dels att tillsammans med ytterligare sju personer presentera Hela Sverige ska levas vision i ett antal landsbygdsfrågor dels att medverka i ett miniseminarium som handlar om förnybar energi (fliseldad närvärme och solenergi, mot bakgrund av den lagstiftning som kan förväntas inom kort). Det är med spänning och engagemang jag ser fram mot årets landsbygdsriksdag. 



Idyll och harmoni


I texten ovan har jag min vana trogen lagt in foton – den här gången från Östergötlands södra skogsbygd, en befolkningsmässigt hårt drabbad del av Östergötland).   

Skriven av Håkan Jutterdal

Vid sidan av vägen

Publicerad: fredagen den 18 april klockan 20:02


Vårens färger är genomskinliga på något sätt. Lövträden och särskilt björkarna skiftar i violett men man kan se igenom. På marken är det smutsigt. Den som göms i tö kommer upp i tö - fjolårslöv och vissna växtdelar men även sådant som människor valt att slänga där.


Vissna löv och växtdelar men även vitsippor med inslag av blåsippor


Påmind om vårens prakt åker jag till Somvik. I vägslänterna blommar fortfarande sipporna,vitsippor, blåsippor och rödsippor - även i vita varianter. Vitsippan bildar snart ett vitt täcke i hagmarkerna och arbetet med täcket har påbörjats.


Vitsippor


Jag tycker det är svårt att fotografera blommor. En och en går ganska bra men mattorna och täckena av sippor är det värre med och särskilt blå- och rödsippor. Kanske valde jag fel dag. Regnandet gjorde att blommorna var lite slutna.


Gullpudra

Jag gick en stund i vägkanten öster om Somvik. Behöver bara gå ett hundratal meter in i skogen för att se Gransjön. I hjulspåren efter skogsmaskiner hittar jag en blomma i vacker gul färg. Jag vet inte vad den heter men det kan kanske någon berätta.


Blåsippsstånd

Blåsippa

Blå- och rödsippor


Vi åker ett stycke på lilla vägen utmed Sommen (den väg som var Boxholmvägen innan nuvarande väg byggdes i slutet av 1800-talet). Även här sippor i kanten nedanför det vackra Somviksberget. En vacker vårdag försöker jag nog ta mig upp.


Berget på andra sidan Somviksfjärden lyser ännu inte vitt. Stora sandliljan blommar först i juni. I fjärden simmar en lom.



Lom i Somviksfjärden


Väl hemkommen redigerar några av de ca sextio korten. Har lagt in den lite här och där ovan.


Spelgalen tjädertupp


Avslutar med ett foto från förra helgen. Vi fick då besök av en spelgalen tjädertupp. Den höll till i sluttningen ner mot Axsjön men närmade sig vårt hus för att så småningom ge oss en härlig upplevelse. Han ägde tomten så att säga och gjorde utfall mot oss när vi var ute men som sagt. Det var en stor upplevelse –förevigad med några hundra foton.   

Skriven av Håkan Jutterdal

Lördagsmorgon i april

Publicerad: lördagen den 12 april klockan 22:09

Strax före kl.6 ringer mobilväckarklockan efter en skön nattsömn i Malexander.

Jag plockar i ordning kamera med tillbehör, en sittlapp och en apelsin. Hittar inte stativet men det får gå ändå. Ute i friska luften på några minuter. 


Trolskt med dis och vattenspeglar


Jag går ner mot Axsjön. Två vita bakdelar av rådjur rör sig sakta genom skogen. Sjön ligger spegelblank. Ett gråvitt dis vilar över vattnet utmed västra stranden ett stycke ut i sjön.Inget skrakpar vid bryggan den här gången. Det vackra diset ovanför vattenspegeln lockar kameran. Två bilder – men vad är det där?



Lommar i diset


Visst är det sjöns lommar som valt diset som kamouflage.



Kamouflerad lom


  Lomparet har redan sett mig och är därför på väg norrut i sjön.Jag går sakta upp mot skogen men hinner inte gå mer än några steg in på den lilla stigen västerut utmed sjön så vänder de två lommarna ut mot ön väl medvetna om att jag kan komma dom för nära om jag skulle välja att gå ut på udden. Kloka fåglar.  


Knoppar på björkslyet


Björkslyet utmed stigen har varit i knoppning under ett par veckor. Nu är knopparna så stora att kameran lätt kan fånga dem. Det krävs dock värme för att de ska vara stora som råttöron. (Det är då rosorna ska klippas och dessutom klippas så kort att bara tre skott lämnas kvar.)

Ett stycke bort sätter jag mig på en stubbe i kanten på en glänta. Frosten är kvar i den vita vegetationen. Solen har just gått upp och värmer den bortre sidan. Tar fram sittunderlaget, lägger det på stubben och bara väntar. Med lite tur kan nog ett djur komma fram.


Soluppgång i skogsgläntan


Jag sitter någon halvtimme, väntar, lyssnar till alla ljud och på något villebråd att fotografera. Det kommer inget. Skogen är fylld av fågelläten.

Vägen hem går jag sakta fram på stigen och funderar.

Varför är det politiska intresset av förnybar, miljövänlig, energi så lågt – så obefintligt? Att Sommen för första gången i mannaminne inte varit belagd med hållbar is kan kanske förklaras med annat än jordens klimatförändring. Eller?

Skriven av Håkan Jutterdal

VÅR - med förhinder

Publicerad: onsdagen den 26 mars klockan 20:07

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?” Så skrev Karin Boye i sin diktsamling FÖR TRÄDETS SKULL.Det senaste dygnet gjorde våren, som denju brukar göra - ett stopp. Varje år likadant men trots det blir vi lättbesvikna – varje år. Vi längtar efter värmen!

Blåst och snöblandat med övergång till blåst och snö. Gräsmattorna blev vita – under några timmar. I kvällningen var de åter gröna.

När snön komsom tätast kom fåglar i massor till fågelbordet. Bofinkar och åter bofinkar,kungsfågel, stenknäck, blåmes, talgoxe, domherre, talltita och så hon som endafågel kan klättra med huvudet före nedför en stam, nötväckan alltså.

Fågelbordet har vi placerat under ett körsbärsträd för att ge skydd mot hungriga rovfåglar.Småfåglarna var mycket aktiva när det snöade såväl i fågelbordet, på marken som i träd och buskar.

Nedan kommer ett antal foton på några av våra gäster.


Bofinkar - under bordet


Bofink son gör sig stor


Nötväcka


Blåmes i flykten, stenknäck och talgoxe


Stenknäck - i farten


Lugna Dig. Jag är inte klar än.


Stenknäck och en talgoxe


Stenknäck - med munnen full. Bakom en kungsfågel

Skriven av Håkan Jutterdal

VÅR - 2014!

Publicerad: lördagen den 22 mars klockan 10:29


Förra året lågsnön kvar i landskapet i slutet av mars. Då frös mycket av ljung och andra växter eftersom tidigare snösmältning lett till isbildning kring växternas rötter. De aktuella växterna torkade helt enkelt bort på grund av isbildningen.

Årets vinter har inte varit mycket till vinter. Däremot tycks våren normal – om än tidig.

Igår gjorde vi en av våra rundor i omgivningarna för att hitta motiv till det redan välfyllda bildarkivet i datorn. Bildarkivet omfattar mer än 25 000 bilder. Om vi kopierar bilderna? Jodå! Datorer kan krascha. Felaktiga knapptryckningar kan radera allt på ett ögonblick. Så – med jämna mellan gör vi s.k. backups. Vi förvarar dem i olika medier.


Sångsvan i ostörd miljö

Huvudmålet för gårdagens tur var en häckningsplats för sångsvan. Vi smyger oss så tyst och försiktigt som möjligt till platsen - och de fanns där! Vattensamlingen brukarvara betydligt större än den var igår så frågan är om det blir någon häckning och hur länge sångsvanarna kan stanna kvar i år.

Tussilago vid vägens kant

Förr var sångsvanarna vanligast i Norrland men på senare tid finns de i stora mängder även i våra trakter. Vi såg under bilturen exempel på det på flera platser.


Dämmet vid Ramfalls kvarndamm

Vid dämmet i vattenmagasinet ovanför den numera rivna Ramfalls kvarn forsade vattnet som vanligt. Ljudet är härligt att höra och kaskaderna av forsande vatteneffektfulla. Ljudet är detsamma som innan kvarnen revs 1945 men numera är det endast Mjölby och Linköpings kommuner, som genom Mjölby-Svartådalen Energi ABoch Tekniska Verken AB, drar nytta av kraften.

Levande landskap

Ett gott stycke bort möts vi av en sluttning med nötkreatur. De samlas kring en utfodringsplats och blir till ett levande inslag i landskapsbilden. Härligt att se och dessutom bra. Den dag sluttningen inte betas av tamdjur kommer den sannolikt att ockuperas av först sly och småskog och senare storskog. Platser där så redan skett finns många exempel på utmed vår väg.Men titta!

Två havsörnar. En tredje utanför bild
Där är ju havsörn! Jag stannar bilen och försöker få in dem i kamerans öga. Det är inte lätt. Örnarna är flera kilometer bort. Tre havsörnar slår sina mäktiga vingslag och seglar runt högt där uppe och långt borta. ”Mötet” känns mäktigt!

Ett antal rådjur ser vi på hemresan. En råbock står blick stilla för att på en sekundvara uppslukad av skogen. En råget rusar mot skogen och försvinner där.

Snödropp här hemma
Hemmavid finns sedan en tid snödropparna och en av våra ekorrar. Det har bon på flera ställen hos oss, på vindarna, i vedskjulet och i andra skrymslen. Det är ett trevligt inslag för oss – oavsett årstid.

Ekorre - med vaksam blick!

Ekorren poserar!

Växlingen mellan årstiderna är härlig och nu är det vår!
Skriven av Håkan Jutterdal

Lagrådsremiss, föräldrafritt och "gömma nyckeln"

Publicerad: söndagen den 16 mars klockan 21:26


I veckan omvandlades den lagrådsremiss jag skrev om i förra inlägget till proposition.

Riksdagsbeslut är att vänta – med resultat att familj som bor i villa med solceller kan få statligt stöd med som mest 18 000 kr per år. Samma maximala stöd kan väntas gälla för ägare av flerfamiljshus liksom för bostadsrättsförening - oavsett antal familjer som bor där. Vid jämförelse mellan enfamiljsvillans maximala 18000 kr blir det maximala stödet per familj räknat 360 kr för hyreshus/bostadsrättsförening med 50 lägenheter och 36 kr/familj med 500 lägenheter.

Orättvisan mellan olika boendeformer är uppenbar och svår att förstå.

Det finns trevligare saker att skriva om!

Över helgen hade minsta barnbarnet föräldrafritt hos oss. Tempot i huset på Granvägen ökade ordentligt.

För att få balans mot dataspel och TV-tittande så spelade vi olika sällskapsspel, tennis ute på vändplanen, innebandy utomhus. Barnbarnet vann vartenda spel. Ja, ibland måste t.o.m. reglerna ändras för att det skulle bli så. Men vaddå……! Rosiga kinder och det glädjefyllda pratandet om vunna bollar/spel kan man väl inte stå emot? Det egna midjemåttet utgör ju dessutom ett visst hinder!

Full aktivitet

Förslaget att gå ut i skogen och titta på vårblommor och leta efter fåglar, rådjur och vildsvin kom som en stor befrielse. Tempot dämpades – något i alla fall.

Kort, klar ton från körsbärsträdet

Direkt utanför staketet kom kikaren till pass. Fanns det några kryp i vildsvinens spår? När var de här, farfar? Vid Axsjön skrämde vi två änder så där hann vi inte ens få upp kikaren. På andra sidan viken ”Titta farmor! Vad är det där?” Sothönan simmade ut ur viken letande efter ätbart. Blåsippor! Kikaren fram och den gången stod föremålet kvar och lät sig beskådas.

Småkryp i linsen

Genom tät småskog

Stigen slingrar sig upp och ner i krökar bland tätt växande småskog. ”Här finns säkert rådjur.Tyst farfar så Du inte skrämmer dom!”


Ljusblått i kikaren

Tyst farfar! Skräm inte rådjuren!

På stora stigen vid den torra furustammen…..”Farfar! Titta den är ju trasig! Ramlar den inte?”Jag trycker på stammen men….. Det dröjer nog ett bra tag till. Vid den ibland vattenfyllda mossen i sänkan måste vi smyga oss fram igen. Här kan det finnas djur. Barnbarnet går först och jag efter. Hit måste vi gå i morgon igen. Då har de nog kommit, djuren!


Följ stigen! Den leder till rakan!

Väl hemma tar vi igen oss med ”gömma nyckeln”. Premiär för barnbarnet.

Sömnen kom tidigt med en hel del fredagsgodis kvar.